I torsdags kunde jag äntligen hämta hem pappa från sjukhuset. Pappa kom in den 13 september och fick åka hem den 30:e september. Direkt jag upp med hissen till geriatriken så satt pappa där och väntade på mig. Vi åkte förbi Willys och köpte mat innan vi fortsatte ner till Nordmaling. Jag hjälpte pappa att renbädda i sängen, diska en panna, packa upp ryggsäcken, ställde in maten i kyl och skafferi innan jag gick till Apoteket för att hämta medicin.
I går fredag hade jag så ont i huvvet och även ont i halsen så jag var tvungen ta en dag hemma. Sov fyra timmar mitt på dagen vilket var behövligt. Idag lördag har min onda hals blivit bättre men nu hostar jag en del i stället. Huvudvärken är bättre men det är inte så konstigt efter min blandning sista dygnet av Ipren och Alvedon.
Ringde pappa ikväll och han berättade att han kört bil! Fatta att han inte kunde gå för två veckor sedan! Pappa sa att han tränat hårt på geriatriken med gånord och rollatorn. Det måste givit bra resultat då han kunde ta sig ner i källaren och hämta bilen för att hälsa på Birgitta. Jag är faktiskt väldigt imponerad över de snabba framsteg pappa gjort. Tänker att han måste haft en bra grundfysik i sin 83-åriga kropp! Pappa har berättat att han som ung arbetade både i skogen med min farfar och flottning. Vidare fick ungdomarna i Pålkem cykla tre mil enkel väg för att gå på bio. Det som fanns att göra på vintern var att åka skidor. Kanske allt det där i kombination som la grunden i unga år för att bli en stark pensionär?!?
Carro och Ingrid tränar på. I veckan har det varit både hoppning för Kerstin och dressyr för Lena varvat med uteritter. Jag har snott bilderna nedan från Carros instagram.
Sist men inte minst. Ett stort grattis till min duktiga Minette som i går fredag fick veta att uppsatsen hon och en annan elev skrivit är godkänd med näst högsta betyg! I och med detta är kandidatexamen i hamn efter tre års tuffa studier. Kan jag kalla dig kriminolog nu, Minette?
Kommentera