Sen förra gången jag bloggade har vi hunnit med att ha årets julshow. Carro och Emma representerad dressyren med sina ponnyer Rindi och Esmeralda. Halva laget alltså. Både Rindi och Esmeralda skötte sig jättebra trots spottar, skuggor och 350 personer på läktaren per show. Tjejjerna hade fått temat "unicorn" och jag började i god tid kolla efter rekvisita, det vill säga pynt till ponnyer och tjejjerna. Det blev typ My Little Pony i rosa. Roséguldglitter, ljusslingor, rosa glitter, unicornhorn, gitter i pälsen och tjejjerna hade rosa korta tutukjolar ovan vita ridbyxor. Dom var så himla gulliga och jätteduktiga också!
Carro och Ingrid har hopptränat några gånger sen jag bloggade sist. I fredags hoppade dom när jag var på personalfest och då var Anton med och och hjälpte till med lite praktiska arrangemang. Själv satt jag med mitt kontrollbehov på Druidgården och försökte göra mig lugn på vin. Det lyckades. Eller så berodde det på tmycket revligt sällskap kring bordet till middagen. Mest troligt det sista. När jag ändå berör ämnet personalfest så var det en bra ordnad fest med god mat, det var självservering på huvudrätten men den smakade väldigt bra tycker jag. Förräten var räkor med nån saffranssås i glas och efterrätten bestod av min favorit - pannacotta! Vill nog säga att det var vaniljpannacotta med blåbär som topping. Mums i alla fall. Jag hade tagit med mig en flaska vin från barskåpet som blev över när vi hade fest här hemma för ett tag sedan. Jag tycker det var gott vin som var lättdrucket. Helt i min smak. Lagomt till middagen vart vi indelade fyra och fyra för att göra ett quiz med jul- och musikfrågor. Efter middagen tog bandet vid och spelade musik. Dom var bra men jag gick inte in för någon dans då jag hade mina röda höga pumps och jag dansar helst inte i dom och sen var jag inte så sugen på dans just då heller. Det var lite svalare ute i en hall så jag satt där ett tag och pratade. Jag känner mig då inte så intressant och kul utan mest tråkig och grå utan nåt vettigt att säga så då drog jag.
Både lördag och söndag fick jag sovmorgon då Irina tog ut hästarna. Tack och lov för henne! På lördagkväll var det decembers månads höjdpunkt som är julfikat hos Ver och Seb. Vaknade på lördag och mådde ganska bra. Det gjorde jag även på lördagkväll men en huvudvärk, hade tilltagit så jag åkte hem ganska tidigt från julfikat, dock väldigt mätt, glad och nöjd då det var både trevligt och som vanligt ett fantastiskt gigantiskt fikabord. Huvudvärken gjorde så jag längtade hem till min sköna säng och att få slumra en stund. Carro fortsatte ut med några kompisar och åkte bil. Carro var ändå hemma vid midnatt.
På söndag var jag lite fundersam om Audin skulle starta, har ju en huvudströmbrytare som jag slår av på vintern. Genom åren har jag bytt både en kabelhärva i passagerardörren och en ledingssats nånstans (har kanske bloggat om det tidigare men tar det isf igen). Sommaren 2018 innan kabelhärvan byttes var jag utan ström i bilen på ett dygn vilket jag provade efter en fest i Ström och då fick vi kabla igång bilen. Nu stod bilen från fredag eftermiddag till söndag mitt på dagen och den small igång på en gång. Problemet löst? Jag tror nästan det med de investerngar jag gjort.
Hoppträningen i fredags hade i alla fall gått bra. Carro hoppade på hack för första gången på jättelänge vilket hade fungerat super. Jag såg filmer och hästen såg glad, lugn och spänstig ut. VI får nog gå tillbaka till hack mer och mer igen men jag hävdar ändå att bettet varit bra för att ha kontroll på Ingrid medans vi lärt känna henne. Ingrid bockade ju av Carro nå djävulskt i somras och då gick hon med hack. Nu käner Carro och Ingrid varann bättre så ja, vi får gå tillbaka till hacket.
Nu har vi snart haft Ingrid ett helt år. Vi betalade henne i fjol den 18 december och kom överens att hämta henne efter nyår då vi skulle bort över jul och hade en begravning att tänka på. Ingrid kom till oss 7 januari och det känns bra att haft henne ett år nu. Som jag skrivit tidigare är jag inget stort fan av att köpa häst utan det är mer som en pärs. Jag vet aldrig vad jag får. Tur vi inte köper häst så ofta. Trygghetern när jag lärt känna hästen, vet hur den fungerar och hur benen ska kännas osv. I våras ville Ingrid ibland resa när jag tog in henne (aldrig ut) och det där har jag funderat på. Tror att hon kan ha blivit påsprungen av nån häst nångång för hon kan bli lite på när hästar i hagar kommer snabbt mot henne. Nu har vi börjat ha kedja över nosen när vi tar in henne vilket nog varit bra då Ingrid försökt resa nån gång men så fort hon känt kedjan lydigt satt ner alla hovar på marken. Det är inget problem att ta in henne då hon i princip helt har slutat med det där. Ofta går Ingrid in samtidigt som vännen Rindi men ibland stannar Ingrid ute längre än Rindi och det går bra det också. I dag hörde jag ett brak från växthuset nere vid Ingrids hage och det visade sig rasa lite snö från taket. Det bekom inte den coola Ingrid nämnvärt. Hon tittade upp från lunchen men rörde inte en hov. Häromdagen var en häst lös i ridhuset (jag var inte där) men Carro sa att det hade gått bra trots att den hästen rusat runt och haft sig.
En annan jättekul sak som hänt är att jag träffat min kusin i stallet. Har inte setts på länge (jag träffar ingen utanför stallet) så det var verkligen så himla roligt. Carro och Minette fick på så vis träffa sin småkusin också som fick rida på Rindi och sen träffade vi dom på julshowen. Det gjorde mig verkligen glad.
