Just nu går filmen The Bodyguard på tv:n. Filmen med Whitney Houston och Kevin Costner. Denna film samt Broarna i Madison County är två filmer som är starkt förknippade med Minettes pappa. Vi var massor på bio men just dessa två filmer är det nåt särskilt med och så fort jag ser dom eller hör musiken från Bodyguard tänker jag på Minettes pappa. Just vid dessa tillfällen blir jag sentimental och kan sakna att bara få vara tillbaka en dag för 28 år sedan. Det fanns en tid jag aldrig trodde jag skulle kunna leva utan honom. Nu ses vi i princip aldrig. Vi hörs aldrig. Eller högst ett par gånger om året. Det var nog med honom jag lärde mig att vare sig det har gällt pojkvänner eller andra nära vänner så spelar det absolut ingen roll vad en person vill eller har för ambitioner. Är inte kärlek eller vänskap med vänner ömsesidigt så hår det tyvärr åt helvete förr eller senare. Det finns vänner som inte längre är i mitt liv som jag känner saknad och längtan efter. Men det spelar ingen roll. Jag kan inget själv göra utom att få och då plocka fram alla minnen. Bilderna hjälper mig på traven, just Minettes pappa och mina minnen tillsammans ligger väldigt långt tillbaka i tiden.
