Nu är det mycket strul med allt möjligt vilket jag verkligen avskyr. Jag kan ju börja med knäet. Jag har ont i vänster knä och det ganska ordentligt. I just detta knä har jag opererat minisken år 2000 och det var en ful minisk. Det tog ganska lång tid innan jag blev helt återställd i knäet men det har inte varit några bekymmer med det förrän nu. Högra knäet har en ful minisk men jag är tydligen för gammal för operation. Det högra knäet mår bra och det är vänster som gör ont. Jag misstänker verkligen artros nu. När jag kollade upp knäna för några år sedan när höger krånglade så sa min läkare -"Du har i alla fall inte artros". Nä inte då men nu typ. Problemen kom för ett par veckor sedan och nu äter jag på eget bevåg Naproxen som anti inflammatoriskt och det hjälper faktiskt. Läste på nätet i morse att Naproxen är bra vid artros så ja. Det kanske är artros.
Nästa krångel är bilen. Det är nåt med lysena då lysena slås av en kort tiondel för att sedan komma igen. Jag har kört rejält med bilen ändå men inte i mörker. Drog på parkeringsljuset så kanske inte mina medtrafikanter blir lika störda som om halvljuset glappar. Har kört många mil och bilen fungerar som vanligt förutom lysena då. När jag är trött blir det där ett jätteproblem men jag ställer det i relation till besättningen på Apollo 13, ni vet den där kända strofen -"Houston, we hava a problerm"........ Mina bekymmer med bilen ter sig inte så farliga ändå. Jag ska besikta släpet på onsdag och det fungerar absolut inte med Audin just nu men det är ju några dagar kvar att lösa det problemet.
Idag har jag varit i Ström och släpet inför just onsdag. Det var så skitigt och hade inte Marianne kommit och visat mig hur jag kopplar vattenslangen hade det aldrig blivit så rent som det ändå blev. Tacka vet jag högtryckstvätt men ja. Det blev ganska bra ändå, det tog bara lite längre tid att spola i hjulhusen som var nånting grusiga. Jag var alldeles blöt själv innan jag var klar och jag frös rätt rejält innan jag var hemma i lägenheten igen.
Jag kan låta otacksam som bara gnäller över problem. Finns så mycket att vara glad och nöjd över också (förutom mina Naproxen då) som till exempel att Rindi mår fortsatt bra och är frisk. Carro och Rindi har i veckan dressyrtränat två pass för Evelina Johannisson. Dom har tränat vid ett tillfälle tidigare och det gav mersmak så vi anmälde till denna månadsträning också. Evelina hade hållit ett öga på Carro och Rindi medans dom red fram och Evelina sa redan innan träningen började att det gått framåt sen förra gången vilket var kul att höra.
Skritten och traven går ganska bra men galoppen är fortfarande lite svår och jobbig men det tar sig där också. Evelina tyckte inte Carro behövde någon graman men vi får väl se vilken omfattning den kommer ha framöver.
Vi tog hand om Warette en dag och Carro fick rida. Hade nog själv gärna hoppat upp några varv men det funkar inte med knäet så jag linkade istället runt på stallbacken och stallet.
Nu är i alla fall Carro och hennes kompis Clara anmälda till konfalägret så nästa helg ska vi till Strömbäck Det blir fika, information om lägret, föräldraträff och någon aktivitet och avslutning med andakt i kyrkan. Kommer bli jätteroligt för tjejjerna med läger. Minette säger att hennes konfaläger var det roligaste hon gjort.
