Läser lite inlägg bakåt på min blogg och inser att jag låter som en papegojja. Det är samma saker hela tiden. Bla bla bla och hur många gånger har jag inte skrivit om Rindi och henne kan vi inte sälja och så vidare. Inser att jag måste hitta på nåt nytt att skriva om. Eller nygammalt. Det första jag kommer att tänka på är att jag ska skriva om det värsta jag vet. En av de saker som är det värsta jag vet är såna som saboterar kön i affären. Eller såna som krånglar till det som inte är krångligt i affären. En snabb liten anekdot innan jag masar mig till köket och tar hand om röran som inte reder sig själv och inte heller reder sig när 18 åringen är hemma.
För några veckor sedan var jag på Granngården. Jag och Carro hade lite bråttom då vi skulle till stallet och ta in hästarna. Klockan var redan hyfsat mycket då jag jobbat hela tiden. Vi åkte förbi Granngården i något som jag trodde skulle gå ganska fort, ärendet var att köpa två säckar spånpellets. Säg det som är enkelt. Kommer till kön och på långt håll inser jag att där står en sån där som jag kallar "krångelperson". Denna gång skulle släktet krångelperson lämna igen en vara och hade givetvis inte kvittot med sig. I kassan stod en vad jag förstod trainee eller butiksanställd under upplärning. Jag var väl tvåa i kön som ganska fort växte på bakom mig. En kassa öppen också. Tjejjen i kassan letade febrilt efter kvittot medans krångelpersonen malade på att hon varit i butiken 18:58 en viss dag för det var "precis innan stängning". Butiksanställd 2 som var mer erfaren kom till undsättning för att hjälpa till för att sedan avvika igen trots den växande kön, avvikande skedde under mummel om nåt med att hon inte kunde öppna andra kassan på grund av nåt som jag inte uppfattade. Jag blev mer och mer irriterad allteftersom minuterna gick. Efter något som tycktes vara en hel dj-vl....a evighet var kvittot i alla fall framme och denna krångelmänniska kunde få sin återbetalning. Jag tror det var 47 kronor. Hur orkar man ens göra en reklamation utan kvitto på en vara utplockad för länge sen som har ett värde av 47 kronor? Min tid är fan mer värd än 47 kronor i minuten! Jag skulle inte ens komma på idén att åka tillbaka med en vara jag inte ville ha om jag inte ens hade kvittot kvar och värdet var 47 kronor. Efter ca tio minuter kunde jag och kön på 15 personer sakta röra oss frammåt igen.
Denna lilla historia har jag aldrig delgivit er så det får bli den istället för att mala på om Rindi ikväll.
Det har varit julshow på Hippo idag. Egentligen skulle Ingrid hoppat men vi avstyrde det i fredags då vi inte var nöjda med underlaget så det fick bli en spontanträning för Ver istället. Idag har jag faktiskt varit helt ledig från stallet då Carro och Minette fixat allt. Carro red Ingrid i tältridhuset och allt har väl varit frid och fröjd, dock har visst Ingrid klivit på sig men det verkar på Minette inte varit så mycket. Hoppas på det och en fräsch häst i morgon. Ingrid har ju haft sår nångra gånger tidigare, bland annat i somras hade nåt bitit henne på benet så det rann ganska mycket blod men det blev då inget av det. Sen har hon nog trampat sig nån gång också men Ingrid verkar ganska robust och okänslig så hoppas det inte blir nåt av detta.
Nu väntar en överhopad diskbänk på mig.
Bilderna får Carro stå för, har snott dessa från hennes instagram.
Kommentera