Det har hänt en del sen sist. Bland annat har min Audi havererat. Tanken var först att ta den till tävlingarna i Sundsvall, jag var ytterst osäker in i det sista och det som avgjorde saken var att bilen havererade utanför Hippologum kvällen innan vi skulle åka. Snabb omprioritering till Minette och Antons Volvo istället. Tur vi har en bil som fungerar i alla fall! Och tur jag har världens bästa vän som kom till undsättning och bogserade Audin till verkstad. Den står där fortfarande.
Jag hade tagit ledigt torsdag och fredag eftersom vi åkte på torsdag. Inget jäkt och stress när vi ska iväg med hästen utan gott om tid att packa så allt kommer med och allt i ordning. Vår fina snälla klubbkompis Lina tog med Ingrid i sin gigantiska hästtransport vilket passade så väldigt bra då Ingrid står i boxen bredvid Linas häst. Jag behövde inte vara orolig att Ingrid inte skulle gå in i hästtransporten utan hon knallade helt enkelt efter Giggs som klev ombord först. Carro åkte med Lina och jag fick sen höra att hästarna stått helt stilla. Skönt att vår häst sköter sig när vi får lifta med!
När vi anlände Sundsvall var det lite grinigt väder och ridhuset var upptaget så det blev inget rida vilket tanken var först. Vi hade ingen lust att ta ut Ingrid i regnet och blöta ner henne när hon skulle bo i tältstall och det var nog blött i boxarna och på stallgången.
Efter vi installerat Ingrid i sin box och packat in alla våra saker i tältstallet åkte vi in till Sundsvall för att hitta igen hotellet. Vi hade valt Strand då det var bra pris och reklamen sa att det var en bra frukost där. Vi fick två dubbelrum med en dörr emellan som var öppen så det var som två rum där Carro och Minette tog ena rummet och jag det andra.
Vi hade anmält till 1,10 fredag, lördag och söndag men jag var lite osäker på underlaget och om vi skulle tänka om att stryka en klass eller gå ner och hoppa en meter lördag. Carro pratade med sin tränare som tyckte hon skulle göra enligt plan och hoppa 1,10 alla dar.
Fredagens klass gick sådär. Carro red i nån fjösgalopp utan energi så Ingrid blev falck och rev A hindret in i kombinationen. Det var nyttigt att filma och visa Carro hur det såg ut och tränaren som sett rundan coachade hur Carro skulle tänka inför lördagens klass. Carro och Minette hade även pratat om det att Carro skulle ta fram mer energi i galoppen och poletten hade verkligen trillat ner för ungen inför lördagen. Ingrid hoppade verkligen bra men vad hjälper det när Carro klantade till det i omhoppningen genom att glömma banan! Jag hör hur hon säger: -"Vart ska jag"? Sen stannar hon av hästen, börjar skritta och kolla sig omkring. -"Vart ska jag" säger hon igen varvid jag och Minette som står och filmar ropar nästan i kör: -"GRÖNA OXERN"!!!!! Ja just det..... och Carro och Ingrid fortsätter banan. Felfritt på hinder men fyra fel för irrandet och korsande av sin väg plus tre tidsfel.
Jag tror att dom kunde vunnit klassen annars. Placerade hade dom varit i alla fall eftersom det räckte med fyra fel för att få placering och Ingrid hoppade utan att riva. Jag tänkte men sa inget till Carro att detta var hennes chans i helgen då jag trodde Ingrid skulle bli trötta att resa på meeting och hoppa tre dagar eftersom hon aldrig varit ute på övernattning och gått så många dar tidigare.
Minette är verkligen en tillgång på tävling. Det går alltid bättre när Minette är med och coachar Carro och styr upp i stallet. Bara att göra i ordning hästen på rätt sätt och sedan sköta framhoppningen så Carro och Ingrid får bra förutsättningar på banan. Jag är rätt värdelös på det där. Jag höjer och sänker hindren men mer är det inte. Minette kan verkligen instruera och coacha så det blir bra. Jag såg det på Surf tävlingen i september. Ingrid rev på framhoppningen och direkt var Minette där och sa hur Carro skulle göra och inte göra. En detalj som kan göra stor skillnad inne på tävlingsbanan. Takterna sitter i sen Minette själv var tävlingsryttare på ponnytiden.
Jag hade inte behövt bekymra mig. En oerhört beslutsam Carro på söndag gjorde inga misstag och Ingrid var med på noterna och nollade med en rätt bra tid som räckte till en tredje placering i det 26 ekipage stora startfältet. Vi är så nöjda och glada över vår fina häst som bara rivit ett hinder på hela helgen.
På hemvägen hade Ingrid lyckats trampa igenom höpåsen och fastnat med ett framben vilket vi upptäckte när vi skulle lasta ur hemma i Umeå. Jag trodde att Ingrid skulle drabbas av panik och snabbt på några sekunder hade jag fått fram kniven som finns i sadelskåpet. Det var lite meckigt att skära loss Ingrid då påsen satt åt runt benet men inte så mycket att hon fått något sår eller svullnad. Vår fina fina lugna häst stod helt stilla tills hon var loss och på kommande traskade hon ur transporten som inget hänt. Jag upptäcker hela tiden nya grejjer hos henne som gör att jag blir mer och mer förälskad i denna häst för varje dag som går. Ingrid har tagit sitt första meeting med ro. Lugn och harmonisk, inget strul. Ingrid har legat ner och sovit, ätit väldigt bra, druckit som hon ska. Ingrid har gnäggat glatt när hon sett oss komma i stallgången. Precis som hemma. Inga problem att åka med och det känns skönt att veta inför nästa säsong.
Vet inte om jag bloggat om det tidigare annars kommer det igen. Carro har klarat körkortet! Första försöket på både teorin och uppkörningen. Jag har blivit lite avlastad i stallet då Carro kan ta bilen och åka dit själv. Väldigt bekvämt för mig.
Nu är Carro lite risig typ sjuk. Själv har jag varit dålig på eftermiddagen idag. Det började i morse med att jag släppte ut hästarna halv sex och sen skulle mocka. Fick ett skräp i ögat och till slut efter några timmar visste jag inte om skräpet var borta eller om jag hade ont i ögat därför jag varit där och försökt få ut skräpet. Efter lunch fick jag frossa så jag flexade ut tidigt och tog en het dusch. Trots detta frös jag under täcket. Nu mår jag bättre och kan nog jobba i morgon.
Har inte så mycket bilder från Sundsvall, snor därför lite från Carros Instagram.
