Det var ett tag sen jag la ut ett blogginlägg men nu är det dags igen. Ingrid har haft en lugnare period sen hon träffat veterinärer och equiterapeut. Nu har två veterinärer kollat på henne och resultatet är bra. Det är ju korsgaloppen som gör att vi fördjupat oss i status på hästen. Skönt att Ingrid är genomböjd av två veterinärer och även böjd i höfter och bakknän.
Mitt största bekymmer just nu är en framhov. Ingrid har ett mjukt märke framme i en framtå och min teori är att antingen har grus kommit in och kilat fast mellan hovens sula och snösulan då det sitter precis där snösulan suttit. Eller så steg Ingrid på någon vass sten samma kväll hon var nyskodd och snösulorna rök. Hovven har varit lite varm men det känns bättre nu. Särskilt har hoven varit varm när Carro ridit och klart om blodgenomströmningen ökar då istället för när Ingrid står still och med en blödning i sulan (som jag tror det är) så är det ju naturligt om hon blir varm. Jsg var lite orolig om det kunde vara något annat vilket veterinär Maria Conradsson avstyrde eftersom Ingrid var totalt oöm när hon gjorde böjprov och dessutom helt ren på böjprov. Tänker att märket i hoven får tala sitt tydliga språk. Vi har inte låtit sko om med sula utan håller oss på mjuka underlag eller i alla fall inte där det är stenigt.
Eftersom vi haft lite olika personer inom olika yrkesgrupper att titta på Ingrid och meningarna går lite isär om vad orsaken bakom korsgaloppen kan vara så tänker jag inte skriva så mycket om det då jag har respekt för dom alla. Den är ju inget större problem annat än i hoppningen där det blir väl roligt och svårt hålla reda på balans och ben hela tiden. Veternärt är Ingrid helt frisk och fräsch. Vi fortsätter med equiterapeut och jobbar med bakpartiet samt gör våra stretchövningar. Ingrid är pigg och glad i ridningen och så länge hon inte beter sig konstigt så kör vi på nu när vi kollat henne ordentligt. Vi har sen vi köpte henne i december 2018 aldrig gjort någon veterinärcheck så det känns skönt att hon är genomgången ordentligt efter några år.
Vi märker ju att ju starkare Ingrid blivit framför allt i bakkärran ju bättre blir det med korsgaloppen också, det är liksom den där sista skjutsen vi försökt hitta. Vi kommer fortsätta med den viktiga och stärkande dressyrträningen och även börja hoppa igen efter en lugnare period av ca sex veckor. Det ligger ju rätt i tiden att checka hästen nu då vi har tävlingsuppehåll på grund av coronan.
För att sätta pricken över i:et har jag idag beställt ett utökat kolla masken paket vilket innebär utöver baspaket även odling av stora blodmask och kontroll om det finns bandmask. Tidigare om åren har vi gjort en baskolla men i år går vi all in och kollar allt. Vi frångår även Vidilab i år och tar Equippo lab. Byta lab nån gång samt att deras paket var lite billigare.
Hagen har tinat fram ordentligt nu också. I söndags var Ingrid utan täcke en hel dag ute för första gången på denna sidan året. Tidigare om vintrarna har vi skottat hagarna rena på snö så fort det snöat. Dels för att hagarna är så små som dom är men även för att det ska tina fram fortare på våren och inte bli så blött och lerigt i hagarna. Hagarna. Jag srkiver hagarna. Nu har vi ju bara en häst så det har varit en hage att skotta på denna sidan året då vi haft gräsligt, grymt mycket snö här i Umeå. Vi orkade faktiskt inte skotta ut all snö utan lämnade en tårta i mitten som Ingrid kunde gå runt. Den håller nu på tina bort och det får nog bli taktiken nästa säsong också då det gått ganska bra att ha den där runda tårtan i mitten. Visst är det lite blött längst bak i hagen men Ingrid är klok och håller sig på de torra delarna. Jag har även köpt en större stabil balja till hagen att ha hö i då jag inte vill ha det på marken och riskera att det blir geggigt och därigenom dålig hygien. Köpte baljan på Granngården för ett superpris. Helt klart värt. Vi har haft gummimattor i hagen också och eventuellt lägger jag gummimattan under baljan så blir det ännu bättre.
I söndags kom en hälsning till oss från Gotland! Marianne hjälpte Rindi att skicka några kort till oss. Jag blev så glad att jag fällde en tår. Fina, fina lilla Rindi. Som jag och familjen älskar denna lilla ponny! Jag tänker med glädje på henne varenda dag. När fotona strömmade in blev jag alldeles varm i hjärtat och Rindi ser så välmående, fin och glad ut. Dessutom kunde jag nöjt konstatera att hon går i en hage med kompisar! Om jag såg rätt har även gräset börjat spira i hagen så säkert jättemysigt att vara en häst på Gotland nu och börja noppa lite i årets första grässtrån. Det var helt underbart att få en hälsning, jag fick sån energi av detta att jag tog itu att städa Carros rum. Det vill inte säga lite om jag så säger. Hoppas, hoppas nu att Rindi blir dräktig och kan sätta en liten flock nya föl till världen.
Carro & Ingrid myser i vårsolen
