Jag har varit sämst att blogga på slutet, eller skriva min dagbok som det faktiskt är. Har haft massor att göra på jobbet nu efter semestern och när massor är gjort på jobbet väntar massor av jobb i stallet och när massor av jobb i stallet är gjort väntar massor av jobb hemma. Ungefår så ser livet ut. Inget konstigt alls då det varit så här länge, skillnaden är att jag börjar bli gammal och trött. Jag och Carro var i Lycksele i helgen som var för att tävla dressyr. Carro säger i Lycksele -"Jag ska tävla nästa helg". Jag ba: jasså...... Jag hade helt glömt bort hemma hopptävlingen för storhäst. Från ponnydressyr till storhästhoppning. Undra hur många juniorer som håller på med det i Sverige? Hur många ensamstående ponnymammor håller på med det?
Rindis rehabilitering sen dippen i juli har gått bara bra. RIndi ser fin ut och hon har varit pigg och glad. Helgen 21-22 september var det dags för tävling igen och det var alltså ponnydressyr i Lycksele där finalen av Västerbottens Ponnycup skulle avgöras. Vår klubb Umeå Ryttarförening hade vunnit de två första omgångarna och nu i sista omgången och finalen var det koficient på poängen som skulle delas ut och trots att vi loosade sista omgången vann vi totalen, hela cupen vilket var superroligt. Det team Backman bidrag med var nog äppelmusten som jag gjorde som bordsplaceringar på upptakten i maj. Hela nöjet var att va med våra urgulliga och trevliga klubbkommpisar uppe i Lycksele. Vi har inte tävlat sedan i början på juni och det var ännu längre sedan vi över huvud taget hade en dressyrträning med Rindi. Nåja. Vi hade kul.
På lördagen hade vi ganska kallt och inte någon sol så jag höll på att frysa ihjäl men på söndagen var solen framme och den värmde fortfarande skönt. Vi kom iväg tidigt från Lycksele så vi var hemma i Umeå strax efter lunch. Jag parkerade släpet mot solen och sen hann jag faktiskt städa ur det inför vintern vilket gav en väldigt skön känsla att fått detta gjort.
Vi bodde på Ansia under Lyckselehelgen och jag höll på frysa ihjäl när vi checkade in. Jag hittade en termostat på elementet och det resulterade i att jag höll på svettas ihjäl under natten. Toaletten delades med ett annat rum men vi fick ha toaletten i fred då det inte var så hård beläggning på lilla hotellet. Nästa gång jag bor på Ansia ska jag se till att boka rum 15 som har en egen toalett. Inte nog med att toaletten var svinkall, den var så liten att det inte gick att klä av sig inför duschen utan att sparka in foten i duschkabinen. Ingen tvål fanns heller. Nåja, på lördag kväll gick vi över till våra vänner som bodde i sviten och där åt vi pizza. Väldigt trevligt. Det är många gånger vi bott på Ansia, även på tiden Minette red hoppning med Rindi och jag har många roliga minnen från Ansia.
Ingrid mår bara fint. VI hopptränar och ikväll var det dressyrträning för Pia Bohlin som Carro ridit för tidigare med Rindi. Carro var bara nöjd och Pia tyckte tydligen att Ingrid var fin. Jag var inte med på hela träningen då vi hade möte med uppstallade på anläggningen samtidigt. Sen gjorde jag några stallsysslor så vi skulle komma hem i något så när god tid då jag åkte med Minette och Anton till stallet. Min bil är nämligen inlåst på bilverkstad ikväll och natt. Dom ringde från verkstan i slutet av dagen och lät meddela att dom inte var klara med bilen och undrade om jag kunde vara utan lånebil. Jo det hade bara tagit en djäkla tid att fara och fixa en bil, Minette och Anton skulle ju ändå till stallet. Jag får nog bilen i morgon och tack vare pappa kan jag sova gott och veta att jag har råd att lösa ut bilen från verkstan.
Carro och Ingrid hoppar 90 cm på lördag. Det är noll kronor i efteranmälningsavgift så vi avvaktar söndagen. Få se hur hon tar lördagen. Jag är så trött att jag orkar knappt tänka på stall och tävlingar. Jag inser att jag inte kommer få någon sovmorgon i helgen heller. Det kommer vara 20 dagar i sträck utan sovmorgon. Ibland leker jag med tanken att ta in på hotell och bara sova i ett helt dygn.
