Förutom att det har varit varmaste sommaren i mannaminne har det hänt både roliga och tråkiga saker. Än är jag inte beredd att dela med mig av exakt vad negativt som hänt men jag kan säga att jag har varit utsatt för utfrysning. Det här har inneburit att jag fått omgruppera styrkorna och jag har i sommar lagt krut på att lösa en del problem som det här har fört med sig. Nu är jag i alla fall klar med vinterförvaring under tak för hästsläpet oktober till mars, jag har året runt uppställning för släpet på Hippologum och jag har fixat "däckhotell". Mitt släp är relativt nytt och planen är att ha det under tak om vintrarna de första tio åren i alla fall. Nu när jag har mer tid (eller egentligen har jag absolut ingen tid över) men mätt i arbete kommer jag ha mindre att göra med bokföring vilket inneburit att jag tagit på mig att bli kassör i Tävlingssektionen vid Umeå Ryttarförening. Jag håller som bäst på att skolas in i det uppdraget nu.
På hemmafronten är det kaos och o-ordning. I kväll tog Carro stallet själv medans jag kunde åka raka vägen hem från jobbet. Jag har börjat plocka ihop flera kartonger med saker som jag tänkt skänka bort. Nu blev det så att 4H gården i Röbäck har trassel med ekonomin nu när fodret blivit så dyrt och det kommer att vara en dag ute i Röbäck "Öppet hus, rädda 4 H gården" nu på lördag den 8 september kl. 12-16. Det Visst kommer ni!
Det kommer bland annat att vara loppis och vad kommer bättre till pass än att ge bort saker till 4 H som dom kan sälja. Hela sju kartonger åkte iväg ikväll och det känns bra i hjärtat. Jag känner verkligen för 4 H och deras verksamhet. Det är som en fritidsgård som sjuder av liv. En trygg plats för barnen och deras föräldrar. Det går inte att ta miste på glädjen i barnens ansikten när man ser dom på gården. Verksamheten måste helt enkelt överleva! Nu hoppas jag att dom kan sälja saker i helgen och i alla fall få in några kronor på våra gamla saker. Jag tror att det var min glädje över att få ge bort sakerna som gjorde att jag belönades genom att hitta min guldring som varit försvunnen i flera år. Jag har två smyckesträd som jag tänkte att dom blir bra att skänka bort i loppisen. När jag skulle tömma smycketrädet så dök guldringen med briljanten upp! Som jag letat denna ring! Det är inget affektionsvärde i den, jag köpte ringen för ungefär tio år sedan för pengar som jag fick av mitt ex då jag hjälpte honom att städa ur hans fars lägenhet efter det att fadern gick bort. Jag hade en ingivelse att ringen låg i en dammsugarpåse och denna påse har legat i diskbänksskåpet flera år outforskad innan jag tog itu med påsen för nåt halvår sedan. Men idag dök alltså ringen upp! Det var liksom meningen. Tack 4 H för det!
Det känns också mentalt bra att börja få ut saker från lägenheten. Sorterar lite kläder som ska ges bort till nån särskild eller slängas i klädinsamlingen. Efter ett år tar jag även tag i kartonger som mamma kom med i samband med att hon flyttade från Degernäs till stan. Till min stora belåtenhet kommer en del fint porslin och glas fram. Andra saker som jag inte har nåt affektionsvärde åker på loppis. Det rör på sig men det ser ut som ett kaos hemma. I och med att Minette dragit med mig på Mio har jag fått en bild hur jag vill ha det i min nya lägenhet. I och med att jag vidgar mina vyer på det viset så har jag lättare att göra mig av med saker. Jag är rätt säker på möblerna men det är inredning textilier osv där jag börjar få en röd tråd. Sen är det så att det som för tio år sedan var sentimentalt för mig är inte ett dugg sentimentalt idag. Det fanns en tid när jag inte kunde tänka mig en dag utan att vara med Minettes pappa. Det är så länge sedan att det var typ samma år som Titanic gick under. Nu ser jag honom på sin höjd en gång per år och den gången gör varken till eller från. Människor i mitt liv kommer och går vilket denna sommar är ett bra bevis på. Jag kan inte ha att göra med personer som hugger mig i ryggen till exempel. Visst gör det ont men det är min egen missbedömning att jag haft högre tankar om vissa personer. Ingen ska få göra mig illa.
Minette har börjat plugga och som jag skrivit tidigare är hon på mitt gamla lärosäte Högskolan i Gävle. Så roligt att hon trampar i mina fotspår även om Minette läser en annan utbildning. Det är utredningsprogram i kriminologi. Ikväll ringde Minette och hade varit ut med klassen på middag. En namnkunning lärare vid namn Jerzy Sarnecki hade och varit med. Det är ju en gubbe som syns på tv ibland. Blir bra det där, verkar vara en intressant utbildning. För någon vecka sedan var Minette och Anton ner till Gävle på uppropet och då var dom utanför vår gamla adress Norra Fiskargatan 16 B. Vi bodde där i två år och det var en väldigt bra tid.
Om mindre än två månader har vi vår nya lägenhet! Jag längtar så. Har väl inte varit så på att flytta tidigare men Minette såg en ledig lägenhet tidigare i sommar. Nu fick jag inte just den lägenheten men det blev startskottet för tankeverksamheten att en flytt faktistk är ganska nära företående. Kommer ju stå med dubbla hyror en månad och nu faller det sig så fruktansvärt bra att min nuvarande hyresvärd Diös kommer att kompensera mig för trasslet med badrummet tidigare i år. Det innebär att jag inte behöver ta några sparpengar för dubbelt boende en månad. Skönt för fattiga jag. Nedan följer flera bilder från när jag var och kollade på lägenheten. Som ni ser är det lummigt och grönt utanför fönstren vilket gillas!
Inspirationsbild från Mio. Så här vill jag ha det: (har lånat bilden från Mio)
1 kommentarer
Anonym
05 Sep 2018 11:04
Hej Ulrika det var kul att träffa dig på Tegs äc . Hoppas vi ses igen snart och får prata mer kanske över en fika på stan . I vilken stadsdel har du hittat lägenheten? Kram Lill
Kommentera