Efter en lång dag med massor på jobbet, hoppträning och flera andra ärenden så har jag hamnat i soffan hemma framför Bachelor. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om programmet. Typ funkar det där? Loggar lite förstrött in på Norrlandskontakten men loggar lika fort ut igen. Jag inser att ingen skulle stå ut med mig i alla fall. Eller vad sägs om mina åtaganden. Jobbar heltid (krävande jobb), extraknäcker med bokföring (går på rutin och rätt enkelt, jag jobbar när jag vill), god mans uppdrag (enkelt) höar i stallet varje onsdag och varannan måndag. Tar ca två timmar per gång eftersom 67 hästar ska ha mat, vagnen ska lastas med mat inför nästa mål och det ska krattas. Utöver detta är jag jämt i stallet för att sköta markservicen för ponnyn och jag har ändå sånt kontrollbehov att jag inte kan hålla mig borta. Övrig tid hemma går åt att tvätta och hålla undan värsta röran. Frågor på det? Sen är jag så fullständigt dödstrött att jag sover som en stock tills klockan ringer och dagen börjar om igen. Jo det är självvalt och jag skulle inte vilja ha livet på något annat sätt just nu, jo ibland skulle jag vilja sova lite mer.
I somras pajjade min 42 tums platt tv och sedan dess har jag haft min lilla tjock-tv som Carro fick av morfar (min pappa) för flera år sedan. Som jag skrivit tidigare så måste jag ha förstoringsglas för att hitta tv:n. Den är betydligt mindre än 42 tum. Jag har länge tänkt köpa en ny tv men känner mig lite snål då jag tänkte ta från lönen någon månad. Vad händer? Inte ett djäkla dugg. Tjock tv:n står kvar och ståtar stolt på tv bänken medans jag gör helt andra prioriteringar än att byta ut den lilla tjockisen. Försvarar mig med att "jag är så mycket i stallet eller jobbar så jag ser inte så mycket tv". Vem försöker jag egentligen lura?
I somras köpte jag en ny filmkamera då jag filmar mycket från stallet och tar en mängd bilder. Från att ha gått från en billig Samsung till en dyrare Canon upptäcker jag till min fasas att min nya Canon inte har vissa funktioner som Samsungen hade. Funktioner jag verkligen saknar. Ni kan ju gissa vad jag har gjort? Inte kom jag ut med en ny tv från butiken. Jag har köpt en ny kamera! Skjut mig - för fan. -"Var det verkligen nödvändigt"? Den lilla djävulen har återigen gjort entré i mitt liv och jag börjar tvivla. Jag kommer att tvivla till den 23:e december när en ny lön dånar in på kontot, då är jag liksom på ruta ett igen. Jo jag ville verkligen ha kameran, den verkar filma fantastiskt och ikväll filmade jag hoppträningen och kameran är nog för avancerad för mig för jag filmade i nån jättebra kvalitet men då kan jag inte få ut filmen på nätet. Jag har nu lyckats läsa manulaen (som Panasonic mailade mig en kvart efter jag mailat dom om denna. Nu har jag fixat så jag filmar i rätt format så hädanefter kan det bli mer filmer. Jag hade klarat mig med min Canon, det är inte friskt att prioritera ny kamera efter fyra månader med den gamla.
Hoppträningen ikväll gick bara fint. Övningen var oxer ur sväng, en sak Rindi hade problem med vid sista LC:n hon hoppade. Idag på träning gick det bra, Carro rider verkligen bra och tar till sig allt tränaren säger. Gör hon rätt hoppar Rindi. Idag blev ponnyn inte flack utan fick bra språngkurvor och hon hoppade allt.
Jag håller på med julklappsinköp nu, det känns bra att vara ute i hyfsad god tid i alla fall, jag har köpt mer än hälften av vad förutsatt mig att köpa.
Det går fortsatt bra med mina matvanor. Jag försöker hålla mig till nyttig mat och inte äte jätteportioner, det är ingen större uppoffring då jag verkligen gillar sallad (särskilt Grekisk) och klarar mig bra utan pasta, ris och potatis. Det vita brödet har gett mig lite huvudvärk då jag fuskat lite med det men nu har jag undivikit det flera dagar och då mår jag också bättre. Tänk att det egentligen var ganska enkelt att lära känna sin kropp efter 48 år och jag på bara detta sista år lärt mig vad jag mår bra av. Varför tog det så många år att inse detta kan jag ju undra men okej då, bättre sent än aldrig. Nu ska jag hålla i det här och var sund och nyttig så kommer femtioårskontrollen att gå som en dans. När jag fyllde fyrtio vågade jag inte göra hälsoundersökningen. Överviktig, trött, ofta ont i huvudet sa mig att allt var åt helvete och imorgon ska jag ändra mitt liv. Det hann gå till jag var nästan 47 år innan jag tog tag i hälsan. Eller det var väl dom sista åren det spårat kan jag säga. Även om livet är fullschåkat med åtaganden och måste så går det att äta sunt genom att besöka till exempel Kvantums chark. Flera olika sorters sallader finns färdiga, det är bara att peka på den jag vill ha. Vidare finns både kött och kyckling färdigt, bara att handla. Sen går det alltid att komplettera potatis till Carro. En näringsrik och god måltid finns inom räckhåll utan större ansträngningar.
Fick nyss några bilder av Minette föreställande "Kisse" som är Minettes kattunge. "Kisse" är verkligen för ljuvlig! När jag blir ädre ska jag ha en liten gård med några hästar och ett helt gäng katter. Jag bara älskar katter, kan man göra annat när man ser denna sötnos?
