Helgen månadsskiftet mars/april var jag ner till Härnösand då Carro & Ingrid skulle hoppa hela helgen. 
Jag åkte ner på torsdagen med Minette och Antons nya bil där jag även fick med sommardäcken till hästtransporten som står i Gävle. Carro & Ingrid kom i lastbil från Gävle med våran gulliga klubbkompis Maria som tog med dom i lastbilen. Andra gulliga klubbkompisar lånade ut ett tävlingsskåp då vårat står i tryggt förvar i ett stall i Skravelsjö här uppe i Umeå. Jag kom fram till Härnösand innan lastbilen kom från Gävle så jag hann spåna upp Carro och Marias box. Paniken var stor när jag gick ute på stallplanen och kollade efter lastbilen, plötsligt upptäckte jag att nyckeln till Minette och Antons bil var spålöst väck. Det var nervösa fem minuter jag gick och sökte nyckeln på stallplanen innan jag hittade ncykeln i innerfodret på min stallkappa. Så typiskt mig! Till slut kom lastbilen och vi kunde lasta av tre hästar och en massa utrustning. Klockan var ganska mycket när vi var klara så det var dags att åka in mot Härnösand City och checka in där vi skulle bo. Som alltid när vi passerar eller är i Härnösand vart det mat på Donken. Tror aldrig jag passerat denna stad utan att hamna på Donken.
 
På fredagen startade Carro & Ingrid första klassen som var en 1,10 med totalfel. Det blev en rivning i grunden och omhoppningen och Carro analyserade rätt fort att hon tänkte rida utan sporrar eller byta till lördagen. Carro har ridit med sporrar med trissa ett par år. Dom sporrarna ska liksom "kittlas". Carros hopptränare Leif var inne på samma sak så till nästa dag fick Carro låna ett par andra sporrar. På fredagkväll kunde Carro ta bilen till järnvägsstationen och hämta upp Minette som kom med tåg från Umeå. Minette kunde inte följa mig på torsdagen då Minette jobbade och kunde inte komma loss men bättre sent än aldrig. Minette är så duktig att hjälpa Carro på framhoppningen. 
 
Inför lördagens start gick Carro banan med Leif och fick lite tips -"Om du vill vinna ska du svänga här" var ett tips och självklart gjorde Carro och Ingrid det. Över en sekund snabbare tid än den som vann men tyvärr rev Ingrid med sig a hindret i den avslutande kombinationen i omhoppningen. Men snabbast av 37 ekipage visar ju att dom kan rida fort. Rivningen var fruktansvärt onödig då Ingrid borde hållit upp benen men det var lite lurigt med mörka bommar i den avslutande kombinationen så ja. Inte så mycket att säga om. Eftersom Ingrid ändå kunde gå snabbt och dom var snabbaste fyrafelaren så räckte det till en sjunde plats som gav en fin babyblå/silverfärgad stor rosett.  Bedömningen i denna 1,10 var en A0/A0. Minette och Carro var i pop-up shopen och Minette var så snäll att hon köpte tävlingsridbyxor till Carro och ett ursnyggt schabrak. Jag köpte benlindor som matchade schabraket. 
 
 Klädd i sina nya fina ridbyxor äntrade Carro tävlingsbanan på söndag. Ingrid hade sitt nya fina schabrak och dom var så fina. Väldigt extra roligt är att Stina och Sandra kom och hejjade på oss. Jag och Sandra har hörts mycket över Messenger men väldigt kul att äntligen träffas. Det gjorde mig lite mindre nervös inför start då det var så skojjigt att prata på om alltmöjligt som har med hästar att göra! Lite roligt är att jag såg Sandra och Stina i Övik på tävling när vi var där med Rindi för längesedan. Dom stod i transporten bredvid oss och jag tyckte dom hade fina ponnyer och jag minns särskilt en sån jättevansinnigt söt vit ponny. Som en sagoponny. Aldrig trodde jag att våran familj en dag skulle ha en likadan söt vit häst några år senare. 
Beödmingen i helgens avslutande 1,10 var A0. En rätt snabb felfri runda räckte till en femteplats. Roligt att Maria som Carro åkte med fick vinna klassen. 
Bara fina tävlingar i Härnösand och vädligt roligt att det var olika bedömningar i alla 1,10 klasser!
 
Det var sorgligt att säga hej då till Minette som tog Volvon och åkte tillbaka till Umeå. Jag fick med transportens sommardäck i Marias lastbil, jag själv tog också plats i denna lastbil och liftade med till Gävle. 
Jag hade sedan tre semsterdagar där jag varit på uppdrag. Mer om det senare. Mycket senare. 
Jag kom i alla fall tillbaka till Gävle så jag, Carro och Adam kunde ta lilla Renault Clion och åka upp till Umeå på skärtorsdagen. Vi åkte sent från Gävle då jag jobbade på distans förmiddagen och Carro och Adam var på sina jobb. Carro körde till Sundsvall, Adam fortsatte till Örnsköldsvik och jag skulle köra till Umeå. Det gick sådär. Två mil söder om Umeå gick det inte längre utan jag var bara tvungen att få avlösning då jag var så fruktansvärt trött. Adam fick köra de sista milen och jag raglade in i lägenhetern 02:30 natten mot fredagen. Helt utslut. Sen sov jag till lunch på långfredag. 
 
Carro och Adam tog med sig S40:n tillbaka till Gävle och Clion står i min carport. Dagen efter Carro kom till Gävle hade hon varit på verkstad och bytt till sommardäck på både hästtransporten och S40:n. Bra då jag snart ska ha transporten men mer om det senare. 
 
I torsdags fyllde Minette år. Fattar inte att hon blivit hela 27 år. Var ju liksom nyss hon föddes. En trevlig kväll spenderades hos Minette och Anton och i morgon blir det mer kalas. Minette är verkligen bäst på att slå in paket. Jag var nästan grinfärdig då mina paket till Minette inte alls blev sådär smakfullt fint inslagna som hon själv gör. Det är nästan halva nöjet att bara få ett vackert paket men nåja, jag gör så gott jag kan. Blir mest snett klippt papper och tejpbitar som trasslar ihop sig. Vi åt middag tillsammans, gick hem nöjd och glad vid halv tio. 
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej