Fredag 6 augusti åkte vi till Visby. Något så mysig stad har jag aldrig varit i. Jag älskar Visby lika mycket som jag älskar Gotland. Att se denna ringmur och fundera hur sjutton den kunde byggas? Hur får man ihop alla stenar så symetriskt? Det var nog inte bara bygga ocg starka vikingar som lassade sten utan nån skulle räkna ut hur det skulle se ut, hugga sten, bära sten. Idag gnäller folk och kräver att arbetsmiljölagen ska följas till punkt och pricka. Under 1100-1200 talet var det ingen som gnällde och hänvisade till arbetsmiljön precis. Hela stan pulserar själ och historia och är alldeles alldeles underbar. Jag älskar kullerstensgatorna, husen, de smala gränderna, växtligheten....
Dagens lunch intogs på La Fontana och jag valde en musselpasta. Det var den godaste musselpastan jag någonsin ätit, perfekt kokad pasta med visst tuggmotstånd och en hel del "sting".
Botaniska trädgården var trevlig att flanera i och ytterligare tilltugg intogs på "Krönet" där jag unnande mig en drink också. VI fick bästa platsen på Krönet då vi placerades mot en stenmur med magnifik utsikt mot havet.
Innan vi lämnade Visby gick v9 åter till botaniska trädgården där det kom ett frieri Anton/MInette. Jag och Carro visste vad som skulle ske så vi var beredda med mobilerna för att föreviga denna viktiga och vackra stund.
På lördagen skulle vi få se Lojsta hed, där russen går vilda. Sen jag var liten har jag hört talas om Lojsta hed på Gotland där russen går vilda. I min fantasti såg jag framför mig ett avgränsat skogsparti med en hed och tallar där man kunde se milsvid och nånstans där gick flocken utan staket. Sen jag var liten har jag väl inte funderat jättemycket mer på det där med Lojsta hed men nu äntligen i medelåldern skulle jag få se om min barndomsbild stämde med verkligeheten.
En lite mulen dag med småregn begav vi oss tillsammans med Marianne och hennes kompis mot Lojsta hed. Det var inte alls så lång bilkörning innan vi var framme vid staketet (här försvann första synen om att russen gick helt lösa). Till min stora glädje stod ett sto med föl alldeles vid grinden så redan där var dagen räddad. Jag hade sett de vilda russen! Det svåraste denna dag var väl att ganska ovigt klättra över grinden för att komma in i hagen till de två russen som inte kändes särskilt vilda.
Vi fortsatte traska runt i hagen som inte heller var någon "hed" som jag sett framför mig utan skog som inte var så snårig heller och det fanns stigar. Efter traskande nån timme eller hur länge det blev så fick vi syn på ett till sto med föl som stod som en uppenbarelse bland gröna blad! Så oerhört gullig syn på näthinnan har jag fortfarande kvar där stoet stod helt stilla och diade sitt lilla föl. Inte heller dessa två ljuvliga individer var heller särskilt vilda utan vi fick komma dem verkligen nära! Jag fick berättat för mig att Lojsta hed har tre hagar för russen där dom går beroende på årstid: sommarhage, hösthage och vinterhage. När vi var där gick hästarna i hösthagen. Vidare fanns för länge sedan jättemånga russ på Gotland men sedan minskade beståndet varvid det samlades ihop det som var kvar och släpptes på Lojsta (om jag fattade rätt). Hästarna drivs samman några gånger per år och när vi var där hade nyss varit premiering. Hästrna drivs då samman i fållor med några hästar i varje. Årets hingst på Lojsta heter Clip fick jag också veta. En mycket intressant och trevlig tur trots att vädrets makter inte var på vår sida.
Efter Lojsta hed bjöd Marianne på fika framför OS laghoppningen. Vi kom tillbaka till Marinne precis när hoppningen började och det var en mycket trevlig stund i hennes vardagsrum där macka och kaffe smakade extra bra efter en motionstur på Lojsta. Efter bullar och citrontårta stod det även klart att Sverige tog OS guld i laghoppningen. En helt perfekt dag!
På söndagen städade vi ur stugan vi hyrt på Gangvide farm och åkte för sista gången denna resa till Marianne då vi skulle säga hej då för i år. Vi åkte till hagen där Rindi stod alldeles vid grinden när vi kom och efter klappar och kramar var vi redo att lämna henne för i år. Jag är så tacksam för all tid Marianne tog sig med Norrlandsresernärerna och det slutade inte här. Efter vi sagt hej då till Rindi bjöd Marinne på lunch på Ängsgärde Saloon efter vi fått se några Enrique avkommor. Det var trevligt att sitta och prata lite till innan vi skiljdes åt. Väldigt mätta och belåtna efter supergod buffé vände vi norrut på ön för att dra oss mot Visby och färjan. Vi hann med att se en dramatisk strand i Smöjen, äta enorma våfflor, ytterligare en tur i Visby samt äta på Pinchos innan vi åkte ner mot hamnen för att åka från ön efter midnatt mot måndag.
Resan hem var hemsk, jag var så trött. Jag körde Uppsala-Härnösand och sen var jag helt slut efter några dagar med rätt lite sömn. Det blev en del kaffe efter vägen och några chokladbitar. När jag kom hem sov jag från 16 till påföljande dag 08, 16 timmar men det behövdes. Har beslutat mig för att sluta äta godis och jag har faktiskt inte köpt godis sen den 9 augusti. Hoppas jag orkar hålla tag i det här nu. En annan sak jag gjort är att spela på Euro Jackpot. Jag vill köpa en gård på Gotland då jag fullkomligt älskar ön. Kommer aldrig hända men drömma går ju.
Kommentera