Efter hemmadressyren vid Umeå Ryttarförening så kändes det som att vi ville ut på tävling igen. Kollade igenom TDB och upptäckte att Ridklubben Östjämten hade en dressyrtävling i lördags (180707). Visste inte riktigt vart Östjämtens ridklubb fanns men när det visade sig att den fanns hitanför Östersund så vart det genast intressant. Vid lite koll insåg jag att det var inte längre till Ammeråns ridsportcenter än vad det är till Piteå plus några mil. Sagt och gjort så kollade jag att det gick att anlända redan på fredag och när jag fått positivt besked om det så slängde vi in en anmälan. Jag tog ledigt fredagen innan tävlingen så vi behövde absolut inte jäkta utan efter en sovmorgon kunde vi packa i lugn och ro och ändå vara på väg mot Ammerån strax efter lunch. Vi var framme i Ammerån vid fyra, halv fem tiden och jag tror faktiskt Rindi blev den enda hästen på hela anläggningen till lördag morgon men det är inga problem då vår ponny är tryggheten själv numera och kan stå ensam. Ammeråns hästsportcenter är en travbana vilken jag beskriver som Lycksele light. Vi stod i travstallet som var jättefint, mysigt och vi hade gott om plats ensam på stallgången till att knoppa och fixa Rindi på tävlingsdagen. 
 
När vi checkat in Rindi åkte vi till Ammeråns fiskecamp där vi hade bokat en stuga och efter vi kollat stugan åkte vi till Hammarstrand för att äta middag. Det är liksom så mycket kring själva tävlingen som är så mysigt. Att uppleva nya platser, se nya saker, nya restauranger, nya bekantskaper. Måste säga att jag sov inget vidare den natten. Ingen säng är så fruktansvärt skön och bekväm som min säng hemma i lägenheten och sen lägga sig på en tunn madrass på träribbor i en sån där våningssäng, nej det är inte särskilt komfortabelt. Jag kunde absolut inte ligga på rygg utan jag försökte sova på sidan vilket innebar att jag knde mig yr på morgonen, ungefär som att jag hade haft en stroke under natten. Yr och sned och lite illamående men det var nog för att jag legat så oerhört dåligt. Jag blev i alla fall fort bättre när jag började röra på mig. Tror vi checkade ut först från fiskecampen som bara låg nån minuts bilväg från hästsportanläggningen. 
 
Jag konstaterade till min stora belåtenhet att Rindi legat ner och sovit då hon var spåning på rygg och i svansen. Så bra att hon vilat ordentligt och det är ju också ett kvitto på att ponnyn är trygg, att hon tror sig ligga ner trots att hon är ensam. Hästen är ju ett flyktdjur och är dom otrygga ligger dom inte ner utan står och är beredd på flykt. Första året i Ström låg inte Rindi i boxen på nätterna men det gär hon numera. 
På morgonen där i Ammerån ville inte Rindi äta sitt morgonhö men jag gjorde inte så stor grej av det utan vi borstade och knoppade ponnyn och jag fixade Carros håruppsättning. Vi var ute i god tid så det blev en harmonisk morgon med en ordentlig framridning utan stress. Carro och Rindi var efteranmälda vilket innebar att dom i detta startfält startade först. När vi var på väg ut från ridhuset till colleting ring så sa överdomaren (vilken var hon som dömde Rindi i Umeå och gav henne en åtta på gångarter) till Carro: -"Du har en jättefin ponny". Tack sa Carro, alltid roligt att höra positiva saker! Ibland är det dom sakerna man får glädjas åt.
Efter ritten gick vi bort mot travstallarna där jag följde tävlingen på behörigt avstånd och självklart via Equipe. När det återstod ett ekipage gick vi tillbaka mot tävlingsbanan då vi insåg att det blir sämst en andraplats och det var två placerade. Lyckan blev stor när vi insåg att denna morgon räckte procenten till vinst med god marignal. 
 
I LB:n var det två placerade och tyvärr hade Rindi lite fyr för sig i ett galoppmoment då hon bytte galopp (vilket hon aldrig gör normalt) samt att ponnyn förstod att det inte var okej så hon drog upp huvudet i övergången till trav. Genast dåliga poäng men denna dag hade vi verkligen stolpe in då det var två placerade och Rindi kunde hålla undan och sluta tvåa och få en till placering med hem. Jag kommer i alla fall ihåg de fina betygen för gångarter, 7,5 i både LC och LB. En glädjande kommentar i protokollet var det domaren skrev "mycket utvecklingsbar ponny". Efter prisutdelningen i LB skyndade vi oss att ta hand om Rindi och packa för avfärd mot Umeå så fort som möjligt. Planen var att stanna till i Nordmaling på vägen hem för att hälsa på katten Ronja som bott hos min pappa sen 1:a maj. Men snart får vi hem henne då baddrums eländet verkar vara i slutfasen nu. 
 
En jätterolig helg med välarrangerad tävling av Ridklubben Östjämten som hade få dressyrare men roddade ihop en jättebra tävling. Dom hade lyckats få ihop Goddie bags och fina hederspriser. Vi fick med två checkar på hästförsäkring i Folksam som vi får sälja då vi är nöjda med Agria. Men den lilla klubben hade verkligen ansträngt sig för att göra en bra tävling vilket dom lyckades med. Nedan massor med bilder från helgen med både Carro och Rindi men även vyer från travbanan och travstallarna. Hit åker vi gärna igen! 
 
När vi kom hem släppte vi ut Rindi i hagen (efter hon fått gå in i boxen och kissa). Hon tackade oss genom att slänga sig ner i favoritjorden och rulla och rulla och rulla. Vi åkte till stan och fixade lite innan jag skjutsade ut Carro till sin tremenning Alma där hon skulle sova över. På väg hem åkte jag förbi Ström för att ta in Rindi. Rindi har en hage som går som i ett u förbi en byggand. Rindi såg mig på andra sidan hagen och gissa om jag blev glad när hon kom galopperande mot mig och gnäggade! Fina ponny! Något har jag gjort rätt i alla fall som får den hälsningen av ponnyn. Gissa om det värmde i hjärtat. Fina fina Rindi. Första bilden nedan är klickbar. Klickar ni på den kommer ni till ett hopklipp från tävlingsbanan LC och LB. 
 
 
 
 
 

 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej