(null)
 
I går var Sara Ellevik och rensade upp foderinpackningar på Ingrid. Sara skulle göra den årliga undersökningen av Ingrid i september och det visade sig att hon hade foderinpackningar lite varstans och på några ställen blödde det rätt ordentligt så Ingrid fick Metacam några dagar. Vi hade återbesök i går och det såg bättre ut, nu var det fickor på tre ställen som Sara rensade upp. Återbesök om en månad och då hoppas jag det är riktigt bra. Vän av ordning undrar ju hur vi sköter vår häst. Vi fixade detta för mindre än ett år sedan, dock inte Sara den gången. Nåja, nu kör vi regelbundna besök tills detta är fixat. Vi passade på att vaccinera influensa och stelkramp när Sara var på plats så är det gjort. 
 
Vi hade tänkt hoppträna i går men det sket sig ju i och med att Sara veterinär var inbokad sen länge. Detta medförde att vi istället red ett dressyrpass för Lena i torsdags. Ingrid är verkligen jättefin stundtals. Hon har kommit upp högre i formen i och med att hon orkar mer. Visst blir det jobbigt ibland och Ingrid vill komma undan men trots det kämpar hon på ändå med spetsade öron för att sen göra rätt och då göra sin ryttarinna till lags. Ingrid verkar vara rätt kvicktänkt och lättlärd. Kommer bli så bra med ännu mer styrka. Korsgaloppen tycker jag blir bättre i hoppningen och det är nog styrkan som kommer mer och mer som inverkar positivt. 
 
Kommande vecka är det bilbesiktning. Jag fullständigt avskyr att vara där. Har några nära döden upplevelser på besiktningen. För många år sedan var jag dit med en bil och fick anmärkning på nåt med avgasreningen och Minettes pappa som då lagade min bil (vid andra världskrigets slut) fattade ingenting då min bil inte hade en komponent (jag hade en jättegammal bil) så det vart en massa tjafs om det där. 
En annan gång stod besiktningsmannen och fullkomligt täljde i bromsröret med en morakniv samtidigt som han triumferande berättade för mig att: -"Om jag får hål på bromsröret får du inte åka vidare" Och jag ba: släpp knivdjävlen för fan..... Jag tänkte det men sa inget. Jag fick åka vidare. Det känns som att jag ska tuppa av när jag är där helt enkelt. Nu ska min snälla fina vän lämna in bilen på besiktningen som han gjort flera år nu. Så djävulskt tacksam för detta. I fjol eller förrfjol var det nåt problem i framvagnen. Det skramlade som satan när jag körde på grusväg. Eftersom besiktningen visste detta och var tillsagd hade dom skakat bilen ordentligt och till slut efter ganska lång stund fått fram felet som var körförbud. Hade vi inte sagt till hade bilen gått igenom. Nu visste min bästaste vän exakt vad som skulle lagas så jag fick tillbaka bilen besiktad, lagad och ombesiktad på bara några timmar. Jag blev så glad att jag nästan grät. Det är ett jätteomständigt trassel att göra det där själv. Jag vet ju knappt vad jag ska säga till verkstan om jag får ett fel på besiktningen. 
 
 
 
(null)
 
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 

Kommentera

Publiceras ej